-

Man borde ju vara glad över det lilla man egentligen får. Men mycket vill ha mer, eller? Antingen har jag sjuk PMS förtillfället, eller så har jag blivit överkänslig. Vi satsar på pms. Jag vill liksom inte vara överkänslig.
Sen det här med blogg... vi får väl se hur länge det håller i sig. Det gick väl sådär sist.

Linnéa var här igår. Vi kollade på bilder på mig från fyran-femman. Linnéa skrattade så hon grät. Kul att man kan glädja någon i alla fall. Jag har väl mognat de senaste åren kan man väl lungt säga. Snobbenörhängen, tofs nere i nacken(tänk er back-slick fast på kvinnligt vis) och Diesel-tjocktröja på julmiddag i Spanien är kanske inte det sexigaste. Fast va fan.. Man är ju fortfarnade singel (eller?) så vad spelar det för roll... 
I alla fall. Linnéa cyklade hem, jag gjorde middag, dvs macka med philadelphia och skinka, och tittade på 2½ men. Händelserik kväll! Men sen cyklade jag och mötte Linnéa för att kolla på solnedgången och ta lite bilder. Men vem glömmer minneskortet till kameran hemma? Jo, jag! Men det blev mysigt ändå. Tröståt kexchoklad och diksuterade livets svårigheter (=kärlek) och framtidsvisioner (=kärlek). Nu i eftermiddag lär jag nog åka ut till mamma och Thomas och avslöja en del. Hoppas bara Linnéa kan följa med som moraliskt stöd.

Over and out.
Emma